Tävling - ett sätt att engagera


Tävlingar, ett sätt att mäta sig med andra. Men det behöver inte handla om sport. Det finns skrivtävlingar, rittävlingar och det denna artikeln ska handla om: uppfinningstävlingar. När vävmaskinerna förbättrades halkade spinningen efter, och problem uppstod. Hur skulle man lösa detta? Royal Society of Arts kom på den brillianta iden att erbjuda en belöning till de som kunde utveckla en bättre spinnmaskin, ett pris. Den första som som nappade på erbjudandet var James Hargreaves.


Jamens var en engelsman som började sin uppfinningskarriär år 1740. Det sägs att han råkade välta sitt hems spinnrock och insåg hur man skulle kunna göra en mycket effektiv maskin av ett horisonelt hjul. År 1754 började han bygga på denna idé, och fjorton år senare stod Spinnande Jenny klar.

Den var inte perfekt. Spann ganska ojämnt, men det var en stark förbättring.
Då kan man ju tänka att om en tävling kunde sätta sådan fart på en lösning till detta problem, vad kan man mer skynda på? För det är ju känt att många människor är väldigt tävlingsinriktade. Några som insett att detta är någonting man borde utnyttja är skaparna av tävlingen Future City. Denna tävling är för högstadie elever och går ut på att skolor tävlar mot varandra i att skapa en modell av en nytänkande, futuristisk och miljövänlig stad. Detta får ungdomarna att tänka. Bara genom att ställa sig själv frågan om hur det kommer se ut i framtiden inser man att man har massa idéer man själv inte hade någon aning om.
Det behövdes bara en liten push, som tex en tävling kan ge.

Många bra idéer redovisas när tonåringarnas modeller ställs ut inför juryn. Alla inte lika realistiska, men någonstans måste man börja. Att göra en tävling av någonting gör det ofta mer intersant. Detta sätt används mycket i skolan. Att göra en tävling av ett arbete får många barn att jobba mer målmedvetet och förhoppningsvis att lära sig mer.

Lisa Aronsson

Insändare

“jag tycker att den industriella revolutionen är skit! Vill ha det som förr, vi har fått en kropp för att använda den. Vi hör hemma på bondgårdarna där vi får jobba ordentligt. Inte undra på att folk blir överviktiga när de bara jobbar på kontor”
En upprörd anonym.

"Jag är skitglad att den här jävla industrisaken har hänt här i Gbg redan. Hade vart fett tråkigt att jobba på en bondgård, fatta vad äckligt med massa koskit och sånt!
Puss från prinsess_97 (besök min blogg "sessangirl97.blogg.se")

Utifrån miljösyn är den Industriella Revolutionen båda negativ och positiv. När alla var lantbrukare var skogsavbrukningen oroväckande men nu är istället utsläppen katastrofala. Om vi sänker utsläppen så har vi kommit ett steg närmare framtidens samhälle. Det är våra barns framtid, alla måste hjälpas åt för att se till att den blir ljus. Vi måste också hjälpa andra länder att utvecklas från bondesamhälle till ett mer modernt.
Gittan, politiskt engagerad i miljöpartiet.

“Övergripande anser jag att den industriella revolutionen har varit positiv, men vi kanske hade kunnat vara lite försiktigare med miljö konsekvenserna. Hade vi sällt ett högre krav på tillverkningsindustrin från början hade kanske inte miljö konsekvenserna blivit så negativa”
Anders Fransson

"Jag tycker att bondesamhället borde vart kvar mycket mer än vad det är idag. Miljön hade vart bättre ifall man hade haft mer närproducerade produkter. Men det är ändå en stor utveckling för människan med den industriella revoutionen. I nuläget dör tex. färre personer än förr. Dock så kanske hela jorden går under i framtiden."
Veronica Magnusson, undersköterska

Insändare = “jag tycker att den industriella revolutionen är skit! Vill ha det som förr, vi har fått en kropp för att använda den. Vi hör hemma på bondgårdarna där vi får jobba ordentligt. Inte undra på att folk blir överviktiga när de bara jobbar på kontor”
Karl-Bengt Åkesson 70- år.



SERIE


Vår kära telefon





Telefonen är en väldigt smart uppfinning! Från en klumpig, stor och fet telefon till de smarta, lätta och smidiga vi har idag. Det var tack vare den Industriella Revolutionen som telefonen har uppfunnits!


Hur allt började

Telefonen uppfanns av italien-amerikanen Antonio Mecci som konstruerade den första telefonen omkring 1849. Han ansökte patent på sin “telefono”, den 28 dec 1871, men i brist på pengar hade han inte råd att betala ansökan för patent.

Alexander Graham Bell född 3 mars 1847 i Skottland patenterade telefonen år 1876, och fick i många år äran för uppfinningen. Mecci stod på sig och hävdade att det var han som uppfunnit telefonen. Drygt 100 år senare närmare bestämt runt 2002 så erkände Amerikanska Representanthuset att Antonio Mecci var mannen som uppfann telefonen, alltså inte Bell! Det var lite rörigt och man kan lätt förstå att Mecci blev vädligt sur, men nu är allt uppklarat. Och vi vet vem som faktiskt uppfann telefonen.

Första mobiltelefonen skapades 1956 av bolagen TeliaSonera och Ericsson.

Det första telefonsamtalet i Sverige gjordes i Stockholm, augusti 1877 över en telefonledning som tillfälligt satts upp mellan Telegrafverkets lokaler vid Skeppsbron och Grand Hotel på Blasieholmen.


Telefonen idag


Idag använder nästan alla telefon i Sverige. Fasttelefon eller mobiltelefon, (smartphone). Det är vår käraste vän. I den platta smartphonen har vi allt du nästan kan tänka dig. Hur hade vi klarat oss utan den?

Telefon museum finns idag i Sverige, för de som vill veta mer om hur tex allt började.

http://www.anvia.fi/sv-SE/Koncernen/Koncerninformation/Historia/Sidor/Telefonmuseet.aspx

Nackdelarna med mobiltelefonen är dess miljöpåverkan. När den tillverkas används några ämnen som kan vara skadliga för miljön. Det har blivit bättre nuförtiden, EU förbjuder t.e.x kvicksliver i elektronik som säljs i Europa, vilket gör att “miljöframtiden” blir ljusare.

En annan nackdel kan vara “beroendet av telefonen”. Liello har kontaktat Johnn-Erik Sturesson, expert inom detta område.

- Vad är egentligen “telefonberoende” i ditt perspektiv?
- Det är helt enkelt när man blir så beroende att man inte kan lägga ifrån sig sin telefon. Man kan få huvudvärk, uppleva mycket stress i vardagen och därmed få dålig sömn. Det börjar bli vanligare nuförtiden, vilket är negativt!
-Varför har det blivit vanligare?
- Det kan bero på många olika saker. Men vissa måste leva med sin telefon, telefonen sover brevid dig, eller rättare sagt telefonen är vaken medan du sover. När jag tex fikar så kan det sitta ett gäng med telefonen, då de bara sitter med sin telefon. Vilket blir en aning osocialt. Jag har också varit med om människor som är bara några meter ifrån varandra, men kontaktar sig mellan telefonen istället. Visst det är mycket smidigare, hallå? Vi har ju munnar! Vi behöver inte sms a till varandra för att ta kontakt. Det blir oftast billigare att prata om man är nära varandra istället för att ringa/smsa.
-Hur kan man göra för att slippa detta, vad ska man göra om man själv eller någon anhörig känner sig lidande?
-Om man lider av det tycker jag man ska konakta hjälp! Ring rådgivare inom området “telefonberoende” eller konakta mig, tel 0899006752. Ett annat litet sätt kan vara att bara tänka till lite extra, om ni är ett gäng som träffas och ska ha trevligt prata och skratta tillsammans, istället för att sitta med mobilen. Ett annat tips jag kan ge är att ladda ner en app som heter viary som hjälper dig med din desperation till telefonen. Det är Lindköpings Universitet som har utvecklat den appen, närmare betsämt
Hoa Ly 2007 när han var utbytesstudent i Tokyo.


Elise Bosmyr

VECKANS KORSORD


REKLAM


TVtablå

SVT1
  • 06:00 Rapport
  • 06:05 Sportspegeln
  • 06:25 Gomorron Sverige
  • 10:00 Landet runt
  • 10:45 Sverige
  • 11:15 Sportspegeln
  • 11:45 Hjälp, vi flyttar ihop!
  • 12:45 Skrotliv
  • 12:55 Högklackat
  • 13:25 Modellagenturen
  • 14:10 The big C
  • 14:40 Farligt löfte
  • 16:00 Rapport
  • 16:05 Gomorron Sverige
  • 16:55 Simning
  • 18:00 Rapport
  • 18:10 Regionala nyheter
  • 18:15 Fråga doktorn
  • 19:00 Kulturnyheterna
  • 19:15 Regionala nyheter
  • 19:30 Rapport
  • 20:00 Hjälp, vi flyttar ihop!
  • 21:00 Borgen
  • 22:00 Helt blackout
  • 22:30 Friare kan ingen vara: Tr...
  • 23:00 Rapport
  • 23:05 Kulturnyheterna
  • 23:10 Inför det kungliga dopet
  • 00:15 The big C
  • 00:40 Hundra procent bonde
  • 01:10 Rapport
  • 01:15 Landet runt
  • 02:00 Rapport
  • 02:05 Sverige
  • 02:35 Spisa med Price
  • 03:05 Rapport
  • 03:10 Uppdrag granskning
  • 04:10 Rapport
  • 04:30 Agenda
  • 05:15 Fråga doktorn

SVT2
  • 08:30 Extra gnälligt
  • 09:00 SVT Forum
  • 09:00 Tillståndet i miljön
  • 12:00 Babel
  • 13:00 UR
  • 13:00 Kortfilmsklubben
  • 13:20 Kortfilmsklubben
  • 13:33 Kortfilmsklubben
  • 13:38 Kortfilmsklubben
  • 13:55 Kortfilmsklubben
  • 14:05 Sagor i nattmössan - finska
  • 14:13 Sagor i nattmössan - finska
  • 14:21 Sagor i nattmössan - finska
  • 14:30 Systrar
  • 14:45 Jag är en flicka
  • 15:00 Men Gud! - teckenspråk
  • 15:35 Gudstjänst
  • 16:20 Trädgårdsonsdag
  • 16:50 Fashion
  • 17:20 Nyhetstecken
  • 17:30 Oddasat
  • 18:00 Simning
  • 18:30 Extra gnälligt
  • 19:00 Vem vet mest?
  • 19:30 Fritt fall
  • 20:00 Vetenskapens värld
  • 21:00 Aktuellt
  • 21:00 Aktuellt
  • 21:35 Regionala nyheter
  • 21:43 Aktuellt
  • 21:55 Nyhetssammanfattning
  • 22:00 Sportnytt
  • 22:15 Fotbollskväll
  • 22:45 Fem döttrar
  • 23:35 Agenda
  • 00:20 Bokcirkeln Sundholm
  • 00:50 Drottningen i djupet
TV3
  • 06:00 Nanny
  • 06:30 Rix morronzoo
  • 09:00 Jims värld
  • 09:25 Extreme home makeover
  • 10:20 Våra bästa år
  • 11:10 Top model 7
  • 12:05 Project runway
  • 13:00 Fab 5
  • 14:00 Extreme home makeover
  • 14:55 The real housewives of At...
  • 15:55 Top model 7
  • 16:55 Project runway
  • 17:55 Sveriges fulaste hem
  • 19:00 Svenska Hollywoodfruar
  • 20:00 10 kids and counting
  • 21:00 Älskling, du har blivit en t...
  • 22:00 Collateral damage
  • 00:15 Navy CIS
  • 01:10 Sex and the city
  • 01:50 Jims värld
  • 02:20 Brottskod: Försvunnen
  • 03:05 Navy CIS
  • 03:55 Sex and the city
  • 04:20 The real housewives of At...
  • 05:10 Funniest pets and people
  • 05:35 Nanny








100Liello
  • 05.30 Morgon Nyheter
  • 10.00 På besök i Afrika
  • 13.40 Spinning Jenny
  • 15.00 The Cove
  • 16.30 Nyheter
  • 17.00 Dokumnetären om Antonio Mecci & Alexander Graham Bell
  • 19.30 Den gamla “sport tiden”
  • 20.00 Industriella Revolutionens kosekvenser
  • 22.00 Nyheter
  • 22.30 Forts. IR konsekvenser
  • 23.15 På besök i Afrika repris.
  • 03.05 The Cove behind the camera

-Läkemedel gjorde att han dog



Natten mot lördag avled en 42årig man på grund av blodförgiftning. Mannen hade tidigare haft allvarliga infektioner och har då behandlats med olika sorters antibiotika och liknande.
- För mycket läkemedel gjorde att han dog, säger Sofia Björk, medecinansvarig på Sjukhuset.

Det var klockan sju i torsdags kväll som mannen åkte med ambulans in till sjukhuset. Efter att ha haft lunginflamation i två veckor samt lågt blodtryck tvekade inte sjuksköterskorna i ambulansen en sekund på att det var en allvarlig blodförgiftning. När de kom fram till sjukhuset konstaterade läkaren på infektionskliniken att sjuksköterskorna hade haft helt rätt.
- Vi gav han antibiotika under hela fredagen, men det bet inte på han. Han har tidigare fått mycket medecin, speciellt i länder utanför EU där de inte alls har samma krav och säkerhet som här i Sverige. Han lyckades med något som är mycket ovanligt, att bli resistent mot all antibiotika mot blodförgiftning, menar Sofia. Bakterierna i hans kropp hade blivit multiresistenta. Vi hade inte kunnat göra något annorlunda. Det är länderna utanför EU som har gett han medecin mot allt från 38 graders feber till allvarligare saker. Eftersom mannen själv sa att han hade fått antibiotika mot feber så är vi väldigt fundersamma och oroliga över hur det egentligen ligger till. Eftersom feber är en virus- och inte bakteriesjukdom, och kan då inte botas med antibiotika. Vi har kontaktat EUs medecinkommission och de ska gå vidare med denna frågan, detta är inte acceptabelt, säger Sofia som har många medhållande kollegor runt sig som nickar.

-Bättre förr
Det är dock inte i Uländerna som han har fått någon överdos av medecin. Utan i hyfsat rika och utvecklade länder, fast med få regler och lagar om hur det ska gå till på sjukhusen. Och ofta på semesterorter eller i små byar, där vårdcentralerna är privata och överhuvudtaget inte behöver följa de regler som ändå finns på sjukhusen.
- De gav han antibiotika för minsta lilla, sen blev han frisk, säger mannens fru till Liello när vi ringer henne. Det var egentligen bättre förr, hade han levt för 100 år sen eller något sådant, hade han kanske överlevt det här. Avancerade läkemedel var mycket mer ovanliga då och användes bara i nödfall. De tidigare gånger han har vart sjuk har det aldrig varit livshotande även att han har haft svåra, jobbiga och långdragna sjukdomar och infektioner. Förr hade han aldrig fått antibiotika för det, det hade vart både dyrt och onödigt för sjukhusen att ge han det. Nu har de nästan obegränsat med läkemedel och ger patienterna vad som behövs för att de ska bli friska snabbast möjligt.


/Lollo Karlsson

Sport nu och då


I sommar är det dags för OS i London. Detta är för de flesta sportfantaster rena himlariket. Inom friidrotten är 100 m finalen det de flesta är mest spända på att se. Huvudfavoriten är för många Usain Bolt och kan handla om hundradelar när kampen om guldmedaljen avgörs. Vi har alla den industriella revolutionen att tacka för att det är möjligt.

Ja, för det mycket tack vare den industriella revolutionen vi kan mäta tiden så exakt. Det var i samband med den man började massproducera stoppur och andra mätverktyg. Den har alltså haft en viktig roll för sporten och hur långt den har kommit.

När många började jobba i fabriker blev det en stor skillnad från hur de hade det innan, då de jobba ute på sina åkrar och använde kroppen hela tiden. Då växte sporten fram mer och mer. Många började spela fotboll i föreningar eller träna annat i klubbar. De första som spelade i Sveriges fotbollslandslag var arbetande män som lirade lite efter jobbet. Det var förbjudet att vara proffspelare som tjänade pengar på att spela. Det var någonting fult som inte var tillåtet.

Det är stor skillnad då och nu, då de flesta som syns på TV i sportsammanhang är proffs som idrottar på heltid och tjänar en hel del på det. Men det har även gjort att resultaten förbättrats. Det har gått från någonting man gör efter jobbet till att vara ett jobb.



Lisa Aronsson

Ångloket


Det snabbaste sättet att ta sig fram på under industriella revolutionen var just ångloket.
Idag har vi lite modernare sätt att ta oss fram på, fortfarande med tåg ( men med en helt annan kvalite).

Det 1a ångrivna fordonen utvecklades på 1700 talet i Storbritannien. Ångloket utvecklades med hjälp av ångmaskinen. Ångloken används inte så flitigt i industriländerna, det är däremot vanligare i utvecklingsländerna.

Flying Scotsman från England, Doncaster är fortfarande i drift. Loket byggdes 1923. Detta lok skrevs in i järnvägshistorien, då det 158 ton tunga loket 1934 blev det första någonsin att köra fortare än 161 km/h. (Bild på Flying scotsman)

Det finns rätt så många järnvägsmuseum i Sverige! B.l.a i Nässjö och Gävle.

Gävles järnvägsmuseum:

http://www.trafikverket.se/Museer/Sveriges-Jarnvagsmuseum-Gavle/

Nässjös järnvägsmuseum:

http://www.lokstallet.se/


Tack vare att ångloket har uppfunnits har det sedan kunnat utvecklas och gjort vardagen smidigare för oss.



Här kan man se hur ett ånglok ser ut:

http://www.youtube.com/watch?v=1pWd8U6E0P4&feature=related

Afrikas tur?

 
Många sjukdomar, låg medel livslängd och fattigdom. Många barn föds, men många av dem överlever inte. Detta är verkligheten i stora delar av Afrika, och likheterna med hur det var i Storbritannien på 1700-talet är stora. Detta, precis innan den Industriella revolutionen först startade där, var vad som i grunden fick en stor del av de brittiska småbönderna att flytta in till städerna. Kanske är det dags för Afrika nu.

Den industriella revolutionen startade alltså i Storbritannien. Där, år 1700, hade folkmängden tredubblats de tre hundra senaste åren. Detta berodde dels på att bättre mediciner skapats och färre dog. Samtidigt som detta hände kom potatisen till landet och bönderna lärde sig att avla fram djur som var bättre slaktdjur. Dessa saker bidrog till att alla inte behövdes till lantbruket, så många valde att flytta in till städerna och specialisera sig på någonting. I stället för att odla allt de behövde för att leva kunde de nu jobba med en enda sak i fabriker och köpa allt annat de kunde behöva.

Denna revolution har gått som en våg över stora delar av världen, och nu kan man börja man undra om Afrika inte är dess nästa destination. Den kom till Sverige ca år 1850 och gjorde att vi på 120 år gick från fattigt land till ett av världens rikaste. Afrika som till stor del inte genomgått revolutionen än har hamnat efter inom ekonomin, men som vi bevittnat här i Sverige kan det gå fort uppför.
Med det extrema klimatet, torkan och hungersnöden som Afrikas befolkning måste tacklas med i nuläget, behövs det inget geni för att man ska förstå att någonting måste hända. Kanske är den Industriella Revolutionen lösningen.

Man kan fundera över hur en revolution i den storleken skulle påverka världens miljö om den infann sig i Afrika, den kontinenten med mest befolkning efter Asien. Om alla de som nu går till fots, jobbar på sina gårdar eller helt enkelt bara kämpar för sitt liv skulle börja åka bil och börja jobba inom t ex. industrin, då skulle världens människors utsläpp öka enormt. Och det är någonting vi inte behöver i nuläget.

Lisa Aronsson

En del utav den industriella revolutionens konsekvenser




Vi kan se på den industriella revolutionen på många olika sätt, det finns för och nackdelar. Det är ett ämne som man kan diskutera ett tag, vad är egentligen
positivt/ negativt och varför har det blivit stora konsekvenser med den Industriella Revolutionen?

Postitivt med Industriella revolutionen.

Det har kunnat tilldelas mer jobb p.g.a av Industriella Revolutionen . Vilket gör att fler folk jobbar! Istället för att bara sitta hemma.
När alla flyttade till samma yta blev det som ett samhälle, då man får mer resurser t.e.x lokalvårdare, sjukomsorg, barnomsorg vilket ger många jobb.
När fler fick jobb, så kunde fler skaffa bättre ekonomi och därmed förbättra sin levnadstandard.


Vi har blivit en aning smartare

De uppfinningar som uppfanns innan, har nu utvecklats till det vi behöver idag. T.e.x ångloket, till snabba moderna tåg, vävmaskinen till en smidig symaskin, ångmaskinen till moderna el och bensin motorer och den stora bordstelefonen till den lilla platta smartphonen.
Tack vare Industriella Revolutionen har vi fått ett utbud utav många varor, och stort utbud innebär för det mesta lägre priser, då fler och fler kan köpa sakerna.
Adelns makt minskade och demokratin började växa fram. Här i Sverige har medelklassen blivit mycket större än innan. Och ett land med en hyfsat stor medelklass och demokrati, anses för det mesta som ett bra land att leva i.
Vi har också fått mer fritid än de som levde för några generationer sedan. Förr i tiden var man tvungen att jobba mer eftersom de flesta hade en gård att sköta.
Sammanfattningen av allt det positiva med Industriella Revolutionen är att vi ska tacka den. Om inte Industriella Revolutionen hade ägt rum hade vi inte haft det som vi har det idag.







Den Industriella Revolutionens baksida

Barnarbetet var stort under 1800-talet i England, det finns inte mycket barnarbete kvar i just England och Sverige. I de länder där Industriella Revolutionen fortfarande pågår finns det barnarbete, vilket inte är bra för barnen. Det var barnarbetet som bar upp hela industriella Revolutionen! (kolla annan artikeln här i Liello, så får du veta mer om just barnarbete)!

Ute på landbygderna blir det svårare nuförtiden, att b.l.a hålla igång dess tjänster, eftersom det inte är så tätbefolkat. Vissa kanske måste flytta, därifrån men det funkar ju inte att alla flyttar in till storstäderna!


När städerna började växa fram skapades fler slumkvarter.
Robotar har också utvecklats, som då ersätter människans jobb på fabriker. Vilket kan anses som både positivt och negativt.

Industriella Revolutionen har påverkat miljön negativt. Ett exempel är att det har blivit mer fabriker då det har blivit mer koldioxidutsläpp, vilket påverkar ozonskiktet negtivt. Det är då vissa som pratar om att jorden ska gå under. Rent teoretiskt vet ingen när jorden kommer att gå under, det man vet är att den kommer göra det någon gång. Förhoppningsvis om flera tusen år.
Just nu har inte bara några personer ett stort miljökrav på sig, det har alla.


Elise Bosmyr

Jörgen vill få fler att reagera på att barnarbete fortfarande pågår


Jörgen Eriksson från Umeå tycker att barnarbetet borde ha minskats tidigare.

“De arbetade utan lön”
Jörgen har många åsikter om barnarbetet. Det är för få som reagerar, tar tag i det och försöker göra någonting åt det enligt han, och många andra.
-Det är fruktansvärt att så många barn behövde jobba. Det är tillräckligt jobbigt att jobba hela sitt vuxna liv, säger han till Liello. Barnen kommer få ryggskador i tidigt ålder. Lielloredaktionen i Umeå åkte hem till Jörgen för att höra vad han hade att säga om barnarbetet som pågick i Sverige men främst i Storbritannien. Också om hur det fortfarande pågår i vissa Uländer.
-Eftersom det var så pass många ensamstående kvinnor så är det klart att barnen var tvungna att jobba för att deras familj skulle kunna klara sig. Men t.ex. de som arbetade utan lön, och bara fick mat och sovplats. De hade ju kunnat gå i skolan, fått en utbildning och skaffat sig ett jobb när de blev stora. Istället jobbade dom för att få mat och sovplats och hann därmed inte gå i skolan. När de blev vuxna var deras egna barn också tvungna att jobba för att klara sig för att när deras föräldrar var små, inte kunde gå i skolan, och hade därför ingen chans att få ett jobb. Det gick bara i en ond cirkel. Och att detta fortfarande försigår är ett tecken på bristande omtanke och sympati i samhället.

Jörgen vill få fler att engagera sig i Uländers resa mot att bli ett Iland.
- En sådan enkel sak som att bara ge några kronor i månaden, så att ett barn kan få gå i skolan istället för att jobba, det borde nästan alla i Sverige kunna göra, avlsutar han intervjun med.

Louice Karlsson

Hugget i sten

 


På tjugo år har ungdomarnas psykiska ohälsa fördublats, och detta har vi att skylla samhällets alla valmöjligheter för. Det blir en för stor press när man redan vid sexton års ålder ska välja sin karriär för resten av livet. Men är det verkligen så? Är det man väljer hugget i sten?

Måste man välja rätt första gången för att kunna lyckas i livet? Detta är en fråga många av dagens ungdomar ställer sig. Svaret varierar självklart beroende på vilka förutsättningar man har, men de flesta i det moderna Sverige är det nog ingen fara. Ett exempel på någon som blev känd, men inte för det han utbildat sig till, är James Watt. Han började som instrumentmakar lärling och slutade med att ge den industriella revolutionen den skjuts den behövde. Han hoppade av sin utbildning och började intressera sig för ångmaskinens konstruktion när han inte kunde få jobb inom det område han tänkt sig.
Genom att studera en ångmaskin lite närmare när den lämnats in för reparation hos honom kunde han till slut bygga en egen, fast nu fyra gånger bättre. Detta gjorde att industrierna i tex gruvorna blev mycket mer effektivt. Denna nya maskin har varit väldigt viktig för utvecklingen av världens industrier. James Watt blev inte det han trodde han skulle bli, men utan honom skulle världen inte se ut som den gör nu.

Lisa Aronsson

Göteborg får tala ut om den Industriella Revolutionen

En härlig vårmorgon gick jag ut på stan i Göteborg och pratade med några personer om vad de tror, tycker och tänker om Industriella Revolutionen. Sammanfattningen är enormt varierande.

BILD PÅ NORDSTAN ELLER GBG


Göteborg, Nordstan:

1. Vad innebär den Industriella Revolutionen?
2. När och vart påbörjades industriella Revolutionen?
3. Hur har Industriella Revolutionen påverkat dig?
4. Hade du hellre velat leva då, eller nu?

Linnea Yversten, 23, butiksbiträde:
“ - 1: Det var nog då industrin växte sen vet jag inte så mycket mer om det. 2: Jag tror den påbörjades i USA för typ 1000 år sedan.
3: Den har påverkat mig bra tror jag. 4: Jag hade absolut inte velat leva förr i tiden, det verkade så hemskt då!”

Sarah Nylesturesson, 39, egen företagare:
“ - 1:Det innebar att folket flyttade från sin bondgård till storstaden. 2: Det började i England i mitten av 1700-talet, eller så var det 1800-talet. Och Industriella Revolutionen pågår fortfarande i vissa fattiga länder. 3: Jag har blivit påverkad positivt av den, och insett att jag har det väldigt bra i mitt liv, jag har även blivit generösare och skänkt in pengar till BarnarbetesFonden (BF). Jag vill hjälpa världen så gott det går. 4: Jag har det bra som jag har det nu, jag hade däremot önskat att tekniken inte tar över vår värld så mycket som den gör.”

Bengt (Bo) Mikalegren, 78, pensionerad:
“ - 1: Det var då mycket hände. 2: Jag tror den började i England på 1800-talet. 3: Ett exempel kan vara att jag inte hänger med i den tekniska världen. 4: Jag hade velat leva som kung förr i tiden, det verkade vara mysigare då.”

Håkan Zvenzzon, 51, SO-lärare:
“ - 1: Det innebar att man flyttade från landet till större städer (om man ska ta det kortfattat).
2: Det började i Storbritanien som då kallades “The black Country” och det började i mitten av 1700-talet, en annan sak jag kan tilläga är att Industriella Revolutionen inte har slutat ännu, den pågår faktiskt fortfarande i t.e.x Afrika. 3: Jag tänker faktiskt inte så mycket på det, men jag tycker att vardagen är smidigare nu är för några år sedan, det negativa kan vara det här med miljöpåverekan.
4: Jag lever bra som jag gör nu.”

Sezzan Friadotter Svensson, 19, bloggerska:
“ - 1: Det innebar att det var en Revolution. 2: För några miljoner år sedan i ett land som inte finns längre. 3: Bra, antar jag. 4: Jag vet att det inte fanns datorer innan, så jag hade inte velat leva förr i tiden, jag hade inte kunnat leva utan min dator och min älskade blogg!

Tack så mycket för att jag fick komma och störa lite i Göteborg. Jag tackar alla ni som ville delta i detta.
Nästa vecka beger jag mig till Frankrike då jag ska intervjua människor från Paris. Missa inte det!

Elise Bosmyr


SERIE


Vad vi på LIELLOredaktionen tycker och tänker om IR


E:
Jag tycker att den industriella Revolutionen har hjälpt oss i världen väldigt mycket (både positivt och negativt) Det positiva är att många (men tyvärr inte alla) länder har fått mer demokrati. Och med hjälp av demokratin är dödsstraffen borta i många länder. Det har tilldelas mer jobb, det har uppfunnits många bra prylar, som har utvecklats under tiden. Det finns så mycket bra teknik nuförtiden, och snabbt har det gått också! Teknikens värld kanske aldrig bromsar? Då blir framtiden riktigt spännande på många olika sätt!

Det finns mer hjälp att få nu än innan, om man tex är sjuk. Vi har utvecklat mediciner som många behöver, för vissa är faktiskt just en medicin livsavgörande! Det tycker jag är väldigt bra!

Det negativa med Industriella Revolutionen är dess miljöpåverkan. Ju fler fabriker, ju mer avgaser och blir det många farliga avgaser blir inte vår planet glad.
Alla länder har inte heller haft en genomgripande omfattning av den Industriella Revolutionen, t.e.x Afrikas länder. Världen är orättvis. Jag tror inte det heller är så bra om alla utvecklingsländer utvecklas. Det kan låta lite konstigt, men om alla länder har många fabriker och tungtrafikerade områden ställer det bara till med ännu mer problem. Det kan också bli så att IR fortsätter växa i de mer rika länderna, medans det bara stannar i de fattiga länderna. Vi vet ingenting om det till 100 procent i nuläget. Det skulle i så fall vara bra om utvecklingsländerna utvecklades på ett positivt sätt, och på ett positivt sätt menar jag mer kanske miljövänligare sätt. Människorna i Afrika kanske har dolda talanger? De kanske bara behöver något litet för att det ska bli något stort.

En annan negativ sak var det här med barnarbetet och det finns fortfarande i utvecklingsländerna. Jag tycker att det ska sättas stopp på barnarbetet i de länder de fortfarande finns, frågan är bara hur. En bra lösning kan vara att alla barn går i skolan (så de flesta kan skaffa sig en utbildning, och få ett bra jobb) Det kostar pengar att gå i skolan där, det vet jag, men då kan så många som har möjlighet från t.e.x Norden skänka en krona var, bara en enda krona. Då samlas det ihop en en del pengar! Ungefär 24,9 miljoner kronor! Sen tycker inte jag att bara Norden behöver vara med på detta, även andra “lite rikare” länder. Då borde väl räcka till alla barn i Afrikas länder att gå i skolan? Om det inte räcker till alla borde det räcka till några!


Undra hur framtiden kommer se ut? Vi kanske har det så bra att alla flygplan flyger på miljövänligt sätt? Man kan tänka så stort kring framtiden att det är svårt att skriva om vad jag tror kommer hända då. Först måste man bestämma när framtiden är, om 100 år eller om 1000 år? Jag hoppas att framtiden kommer vara miljövänligare, och mer rättvis, helt enkelt så hoppas jag att framtiden är en aning bättre och ljusare.

Jag tycker världen är spännande, bra men samtidigt läskig. Kommer vi få gå igenom en ny revolution? Kanske en extraordinär teknologisk revolution?

Elise Bosmyr



L: Precis som Elise så tycker jag att den industriella revolutionen är mycket dålig för miljön, men ett stort steg för människligheten. Lyckas man hålla en bra balans på det så är det ett stort framsteg. Men hade den industriella revolutionen inte utvecklats, hade då i längden, fler människor överlevt eller fler dött? Med hjälp av mediciner, tekniska apparater så som röntgen, datasystem osv. har många överlevt saker som man innan den industriella revolutionen utvecklades, hade dött av. Men hade detta och allt annat som har med industriella revolutionen att göra hänt, så hade miljöpåverkningen vart mycket mindre och fler människor hade kanske hunnit leva på jorden innan den går under.

Tar man den industriella revolutionen ett steg längre istället, så att fordon går på el. livsmedelsvaror kan förvaras längre, det blir fler ekologiska gårdar osv. är det kanske istället bra för miljön. Just nu tror jag att vi är i en svacka där vi har många bra uppfinningar men många är inte så miljövänliga. Får man dem att bli miljövänliga så tror jag att det blir ett mycket stort framsteg där vi kan hjälpa människan men samtidigt värna om miljön.

Åtgången av olja (plast) och andra material som det bara finns en begränsad mängd av måste vi givetvis också tänka på. Hur och vad vi gör med det. Man kanske inte behöver köpa engångsglas och bestick när man ska ha kalas. Kanske är det värt att diska i 20 minuter för att spara på plasten. Det räcker självklart inte att man bara gör det en gång. Men en gång är bättre än ingen gång, eller hur?

Att inte bara tänka på vad som är miljövänligt, utan också hållbart är också viktigt. Det är bättre att köpa ett dyrt, kanske lite mindre miljövänligt glas som håller i fem år än tio miljövänliga glas som går sönder efter ett halvår.

Positivt med den industriella revolutionen är att slaveri, barnarbete, dödsstraff osv. har försvunnit mer och mer och kommer i framtiden förhoppningsvis vara helt borta. Jag tror dock inte på att hårdare straff inte minskar brottsligheten. Sen tror jag i och försig inte att man bryr sig om man får sitta åtta eller nio år i fängelse. Men brottsligheten hade vart betydligt större utan de lagar som finns i samhället. Detta är också viktigt inom den industriella revolutionen att vi har lagar om hur man ska sköta naturen men också copyright och allt vad det heter. Jag tror det är viktigt för att utvecklingen utav tekniken ska ske på rätt sätt och att rätt personer ska få äran för det.

Men innan vi fortsätter den industriella revolutionen i Industriländerna tror jag att man måste påbörja och utveckla den i Uländer. När de utvecklats till Iländer så kan de tillsammans med oss utvecklas framåt med mer miljövänliga och ännu mer tekniska saker. Då kan vi tillsammans komma på lösningar för nackdelarna med tekniken i dagens samhälle med hjälp av mycket mer folk, städer och resurser.

Louice Karlsson

L:

rätt från början

Vi står alla inför en svår utmaning, och den enda hjälp det finns att hitta är hos varandra. Det är dags att vi lär oss att göra rätt från början och för att det ska gå att genomföra behöver vi varandras stöd.

Hur den idustriella revolutionen har påverkat jorden, samhället och oss människor har vi redan skrivit om. Och hur det kommer påverka oss och vår planet i framtiden kan vi bara gissa och spekulera i. Som det är nu förbrukar vi människor som om vi hade ett och ett halv jordklot. Detta är inte hållbart någonstans, och då har långt ifrån alla världens länder gått igenom förvandlingen som är resultatet av den industriella revolutionen. I framtiden beräknas vi förbruka ca två jordklot om utvecklingen fortsätter i samma takt. Detta är som om vi lånade från framtiden, i tid. Det bästa vore kanske om den industriella revolutionen stannade, men det vore som om vi sa till länderna som var på tur att “tyvärr, vi har redan använt er del av världen”. Om vi bara kunde lära oss av vad som hänt innan och använda våra erfarenheter för att låta uländerna genomgå en industriell revolution som är rätt för människorna och för vår planet skulle vi slippa detta.

Borde vi inte ha lärt oss hur viktigt det är att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna av hur det gick på Karl Marx tid? Arbetarklassen gick ihop och började organisera sig efter flera år utan arbetstider, helgdagar, minimilön. Efter flera år av utnyttjande av den kvinnliga arbetskraften och inte minst barnarbete. De kämpade för sin sak och fick sin vilja igenom. Tyskland var först med att ge arbetarna rättigheter och många följde deras exempel strax där på. Är det då nödvändigt att de länder som nu genomgår revolutionen gör samma misstag som de till slut rättade till? Om vi verkligen satsade på att göra allting rätt och ordentligt från början skulle vi slippa ännu fler revolutioner och jordens undergång. Att börja med att behandla människorna i landet rätt, att använda jordens resurser i ett rimlig tempo och använda miljövänliga transportmedel skulle antagligen kosta väldigt mycket för ett fattigt land som försöker industrialisera sig, men det är inte omöjligt.

Om hela världen insåg att vi tillsammans går igenom det här, och hjälpe varandra att komma igång på ett bra sätt, skulle vi kanske klara oss med det enda jordklot som tilldelats oss. För vad spelar pengar och makt för roll när vi försöker hindra att vår planet går under? Vi är alla av samma sort och vi har alla ett gemensamt mål. Att överleva.

Lisa Aronsson



NÄSTA VECKA HÄR I LIELLO:


Missa inte nästa veckas ämne, nämligen om Franska Revolutionen.
Då vi b.l.a bjuder på spännande fakta om Franska Revolutionen, vi har inervjuat Eva-Lena Olsson som är expert inom FR. Vi har också åkt till Frankrike och intervjuat några stadsbor från Frankrike som ska få säga sitt om FR + härliga bilder från Frankrike!
Vi gör även upplagan på franska (och självklart svenska)
Missa inte detta!

RSS 2.0